{"id":413,"date":"2021-05-30T19:57:57","date_gmt":"2021-05-30T19:57:57","guid":{"rendered":"https:\/\/ny.talab.se\/?page_id=413"},"modified":"2021-06-01T06:36:19","modified_gmt":"2021-06-01T06:36:19","slug":"minnenfran-dalsland","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/ny.talab.se\/?page_id=413","title":{"rendered":"Minnenfr\u00e5n Dalsland"},"content":{"rendered":"\n<h1 class=\"wp-block-heading\">Minnen fr\u00e5n Dalsland<a>&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;<\/a><\/h1>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Jag har tr\u00e4ffat s\u00e5 m\u00e5nga som antingen h\u00e4rstammar fr\u00e5n Sverige eller har sl\u00e4ktingar der, men om man fr\u00e5gar var i Sverige, s\u00e5 vet dom inte s\u00e4kert. Om n\u00e5gon av mina efterkommare m\u00f6jligen skulle ha intresse av att veta lite om \u201dvarifr\u00e5n far var kommen\u201d och n\u00e5got om hans f\u00f6rf\u00e4der eller sl\u00e4ktskap, s\u00e5 skriver jag ner vad jag kommer ih\u00e5g om mina f\u00f6rf\u00e4der och sl\u00e4ktingar.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Jag har s\u00e4tt och k\u00e4nt b\u00e5de fars och mors f\u00f6r\u00e4ldrar. Fars far hette Johannes Eriksson och hade ett litet sm\u00e5bruk i T\u00e5sterud i Br\u00e5landa i Dalsland. Hans far hette Erik Hansson och det var antagligen hans g\u00e5rd som Johannes \u00e4gde. Farfar brukade ha 7 kor, en h\u00e4st och n\u00e5gra f\u00e5r. Han hade s\u00e5 vitt jag vet tre br\u00f6der och m\u00f6jligen en syster. En bror Erik Eriksson hade ett litet sm\u00e5bruk bredvid farfars g\u00e5rd. En annan bror, Anders Eriksson bodde vid Halden n\u00e4ra Sk\u00e5ningsfors, nuvarande Saugbruksf\u00f6reningen, och efter vad far ber\u00e4ttade s\u00e5 kallades han f\u00f6r Anders p\u00e5 Forsen. Dessa tre, min farfar, Erik och Anders var alla ganska sm\u00e5vuxna, medan den fj\u00e4rde brodern, Jonas Eriksson som ocks\u00e5 bosatte sig i Halden var en stor och kraftig kar. I yngre \u00e5r var han en beryktad slagsk\u00e4mpe. Han var \u00f6lutk\u00f6rare vid Haldens Bryggeri och blev kallad f\u00f6r \u201dJonas \u00f6lk\u00f6rer\u201d.<\/p>\n\n\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"56\" height=\"45\" src=\"\">Farmor, Kirsti, (Kerstin) var fr\u00e5n Fr\u00e4ndefors. Hon hade sl\u00e4kt p\u00e5 g\u00e5rden R\u00f6sshult. Min far Anders Johansson f\u00f6ddes i T\u00e5sterud 1857. Mors (Maja Lisa Olsdotter) far hette Oluf Eriksson. Han var f\u00f6dd p\u00e5 g\u00e5rden K\u00e4rr i Erikstad socken. Han hade ett litet sm\u00e5bruk i V\u00e4stra K\u00e4rr d\u00e4r han bodde hela sitt liv.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Var mormor Maja Stina egentligen h\u00e4rstammade fr\u00e5n vet jag inte med s\u00e4kerhet utan att hon var dotter till en tidigare soldat, Olof Andersson Dahlberg. Han skall ha varit n\u00e5got invalid, men inte v\u00e4rre \u00e4n att han drev som m\u00e5lare runt om i bygderna. Mormor var antagligen det yngste av barnen. Jag vet att det i alla fall fanns en syster (En Dalslandssl\u00e4kt redovisar fyra syskon). En son av systern var en k\u00e4nd person i bygden (Korpral Rud i \u00d6r socken). Han skall ha m\u00e5nga efterkommare.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Mormor f\u00f6ljde med sin far, som d\u00e5 antagligen var \u00e4nkling, p\u00e5 hans resor runt i bygd och by och bedrev sitt hantverk. Hon ber\u00e4ttade m\u00e5nga \u00e4ventyr fr\u00e5n sin och faderns flackande liv f\u00f6r oss barn. N\u00e4r fadern en g\u00e5ng drev som m\u00e5lare i V\u00e4nersborg gick det en koleraepidemi och de s\u00e5g dagligen att det k\u00f6rdes bort d\u00f6da, men sj\u00e4lva klarade de sig fr\u00e5n sjukdomen. Den kungen som Olof var med att krigade mot var Napoleon Bonaparte, ber\u00e4ttade mormor.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">I den lokala tidningen i V\u00e4nerborg, ELA (Elfsborgs Lens Allahanda) fr\u00e5n 23 februari 2000 har l\u00e4nsarkivarie Gudrun Rydberg skrivit om koleraepidemin som Maja Stina ber\u00e4ttar om. S\u00e5 h\u00e4r skriver hon: \u201dF\u00f6rsta g\u00e5ngen koleran utbr\u00f6t i Sverige var i 1826. Inte f\u00f6rr\u00e4n i 1834 insjuknade de f\u00f6rsta fallen i V\u00e4nersborg. Det var i r\u00f6tm\u00e5naden augusti som en arbetare p\u00e5 Lyckhem b\u00f6rjade kr\u00e4kas, fick diar\u00e9, huvudv\u00e4rk och krampor. I 1834 insjuknade 408 personer i V\u00e4nersborg. Av dem avled 141. Vid tillf\u00e4llet bodde det totalt 2400 personer i staden. Koleran \u00e5terkom till V\u00e4nersborg i 1850, 1853, 1857 och 1866. I 1866 dog 162 personer\u201d. Som om inte det var nog s\u00e5 utbr\u00f6t det storbrand i 1834 och det s\u00e4gs att kyrkan mitt byn var en av de f\u00e5 byggnader som var oskadda.<\/p>\n\n\n\n<div class=\"wp-block-image\"><figure class=\"alignleft size-large is-resized\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" src=\"https:\/\/ny.talab.se\/wp-content\/uploads\/2021\/06\/Vbg1840-1024x565.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-484\" width=\"447\" height=\"246\" srcset=\"https:\/\/ny.talab.se\/wp-content\/uploads\/2021\/06\/Vbg1840-1024x565.jpg 1024w, https:\/\/ny.talab.se\/wp-content\/uploads\/2021\/06\/Vbg1840-300x166.jpg 300w, https:\/\/ny.talab.se\/wp-content\/uploads\/2021\/06\/Vbg1840-768x424.jpg 768w, https:\/\/ny.talab.se\/wp-content\/uploads\/2021\/06\/Vbg1840-980x541.jpg 980w, https:\/\/ny.talab.se\/wp-content\/uploads\/2021\/06\/Vbg1840-480x265.jpg 480w, https:\/\/ny.talab.se\/wp-content\/uploads\/2021\/06\/Vbg1840.jpg 1072w\" sizes=\"auto, (max-width: 447px) 100vw, 447px\" \/><figcaption>Teckning av F.A. Zettergren. Venersborg sett fr\u00e5n Dalslandsidan p\u00e5 1840 talet.<\/figcaption><\/figure><\/div>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\"><\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Mor hade tv\u00e5 systrar, varav en dog ung (Karl har nog fel h\u00e4r, han menar nog brodern Oskar Albert som dog endast ett \u00e5r gammal. Systerns namn var Kristina).<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Far hade en bror som hette Aron Johansson och som var gift och bosatt i Rud i \u00d6r socken. De hade m\u00e5nga barn som jag vet ganska lite om (se Bilder fr\u00e5n Dalsland). En syster, Anna Cajsa dog ogift i Fr\u00e4ndefors.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">&nbsp;I \u201dBilder fr\u00e5n Dalsland\u201d av Arne Alexandersson beskrivs Aron p\u00e5 Lilla Rud och hans sl\u00e4kt med flera bilder. Bland annat finns \u201dMaja p\u00e5 Skogen\u201d med. En kuriositet med tanke p\u00e5 var Karl hamnade \u00e4r att Arons fru var sl\u00e4kt med familjen Mandahl i Dalsland.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Jag, Karl var den \u00e4ldste av sju syskon, varav en, Lille Oskar dog ung. Jag \u00e4r f\u00f6dd 1882, och efter mycket flackande som stenhuggare i Sverige och Norge har jag varit bosatt i Mandal i Norge sedan 1912. I 1913 gifte jag mig med Emilie Christensen f\u00f6dd i 1892. Vi har fyra barn, Johan Waldemar (Valle), f\u00f6dd 1915, Karl Evald f\u00f6dd 1917, Aksel William f\u00f6dd 1919 och Anne Marie f\u00f6dd 1935.<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-table\"><table><tbody><tr><td><\/td><\/tr><tr><td><\/td><td><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"603\" height=\"257\" src=\"\"><\/td><\/tr><\/tbody><\/table><\/figure>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\"><a href=\"#Minnen\">\u00c5ter till toppen<\/a><\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"216\" height=\"192\" src=\"\">Den n\u00e4sta brodern, Johan f\u00f6dd 1884, var ocks\u00e5 han stenhuggare intill han reste till Amerika d\u00e4r han gick \u00f6ver till att bygga hus. Johan \u00e4r bosatt p\u00e5 Staten Island i New York. Han \u00e4r gift med Marie som \u00e4r svensk. De har en son Walther som bor i New York.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Syster Anna \u00e4r f\u00f6dd i 1886 och \u00e4r sjuksk\u00f6terska i Lund. Hon \u00e4r ogift.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Syster Ida f\u00f6dd 1889 \u00e4r bosatt i G\u00f6teborg och \u00e4r gift med Rudolf (Wille) Andersson fr\u00e5n Bolstad. Rudolf var skjutbas. Ida och Rudolf har tv\u00e5 barn, Iris gift med Konditorbagare Dan Erneling och Ivan som \u00e4r skeppsbyggeriarbetare i G\u00f6teborg.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Lilla broder Oskar f\u00f6ddes 1891 och dog redan 1892.<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-table\"><table><tbody><tr><td>Fr\u00e5n v\u00e4nster: Emilie, Syster Anna och Carl &nbsp;<\/td><\/tr><\/tbody><\/table><\/figure>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Gustav f\u00f6ddes 1894. Han startade som stenhuggare i Haldendistriktet och reste till Amerika i 1913. I Amerika har han g\u00e5tt \u00f6ver till mekanisk arbete och \u00e4r nu finmekaniker i Burbank California. Han \u00e4r gift med Ebba (Vestlund) fr\u00e5n Bohusl\u00e4n. De har tre barn, s\u00f6nerna Erling, Robert (Bob) samt dottern Donna, alla bosatta i California.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Yngste systern, Maria Elisabeth (Lisa) f\u00f6dd 1897 \u00e4r bosatt p\u00e5 Staten Island i New York. Hon \u00e4r gift med Arvid Olsson fr\u00e5n Orust i Bohusl\u00e4n. De har en dotter, Alice som \u00e4r gift och bosatt p\u00e5 Staten Island. Detta \u00e4r i stora drag det jag b\u00e4st minns av min h\u00e4rkomst och sl\u00e4kt i fall n\u00e5gon har intresse av det.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">S\u00e5num 1965<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Karl Andersson<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Karl kom ganska v\u00e4l ih\u00e5g sin familj och sl\u00e4kt. Allt var inte helt korrekt, men det kan man l\u00e4sa om i den sl\u00e4ktutredning som Iris och Dan Erneling har gjort som heter \u201dEn Dalslandsl\u00e4kt\u201d.<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-table\"><table><tbody><tr><td>Karl recept p\u00e5 Sursild &nbsp; 1 spekesild 1 liten l\u00f6k \u00bd tesked hel peppar 1 matsked \u00e4tticka 2 matskedar vatten \u00bd tesked socker &nbsp;<\/td><\/tr><\/tbody><\/table><\/figure>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-table\"><table><tbody><tr><td>Karl recept p\u00e5 Lutfisk &nbsp; Lutvatten:&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp; 1 l vatten till \u00be dl lut (fisklut) Fisken l\u00e4ggs i vatten 7 till 8 dagar. Vattnet byts varje dag. L\u00e4gg sedan i lutkaret med skinnsidorna mot varandra. Blanda lut och vatten och h\u00e4ll \u00f6ver (rikligt). L\u00e5t fisken bli liggande i 3 dager. Urvattnas i rent vatten minst 4 dagar. &nbsp;<\/td><\/tr><\/tbody><\/table><\/figure>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">F\u00f6rutom minnen om sin sl\u00e4kt och om Dalsland s\u00e5 l\u00e4mnade Karl efter sig en del andra skrifter, bland annat avskrifter fr\u00e5n ett ganska stort antal b\u00f6cker och artiklar, fr\u00e5n Kipling till Nietze. Karl var en mycket bel\u00e4st man men hade tydligen ocks\u00e5 intresse f\u00f6r annat \u00e4n filosofi och politik. Det finns bland annat n\u00e5gra r\u00e4tt roliga handskrivna matrecept, h\u00e4r f\u00f6ljer ett par.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Sammanst\u00e4lld av Arvid Andersen i december 2000 efter Karls originalmanuskript.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Minnen fr\u00e5n Dalsland&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp; Jag har tr\u00e4ffat s\u00e5 m\u00e5nga som antingen h\u00e4rstammar fr\u00e5n Sverige eller har sl\u00e4ktingar der, men om man fr\u00e5gar var i Sverige, s\u00e5 vet dom inte s\u00e4kert. Om n\u00e5gon av mina efterkommare m\u00f6jligen skulle ha intresse av att veta lite om \u201dvarifr\u00e5n far var kommen\u201d och n\u00e5got om hans f\u00f6rf\u00e4der eller sl\u00e4ktskap, s\u00e5 [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"_crdt_document":"","site-sidebar-layout":"default","site-content-layout":"","ast-site-content-layout":"default","site-content-style":"default","site-sidebar-style":"default","ast-global-header-display":"","ast-banner-title-visibility":"","ast-main-header-display":"","ast-hfb-above-header-display":"","ast-hfb-below-header-display":"","ast-hfb-mobile-header-display":"","site-post-title":"","ast-breadcrumbs-content":"","ast-featured-img":"","footer-sml-layout":"","ast-disable-related-posts":"","theme-transparent-header-meta":"","adv-header-id-meta":"","stick-header-meta":"","header-above-stick-meta":"","header-main-stick-meta":"","header-below-stick-meta":"","astra-migrate-meta-layouts":"default","ast-page-background-enabled":"default","ast-page-background-meta":{"desktop":{"background-color":"var(--ast-global-color-4)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"tablet":{"background-color":"","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"mobile":{"background-color":"","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""}},"ast-content-background-meta":{"desktop":{"background-color":"var(--ast-global-color-5)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"tablet":{"background-color":"var(--ast-global-color-5)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"mobile":{"background-color":"var(--ast-global-color-5)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""}},"footnotes":""},"class_list":["post-413","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/ny.talab.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/413","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/ny.talab.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/ny.talab.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ny.talab.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ny.talab.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=413"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/ny.talab.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/413\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":485,"href":"https:\/\/ny.talab.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/413\/revisions\/485"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/ny.talab.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=413"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}