{"id":362,"date":"2021-05-30T08:26:15","date_gmt":"2021-05-30T08:26:15","guid":{"rendered":"https:\/\/ny.talab.se\/?page_id=362"},"modified":"2021-05-31T14:42:56","modified_gmt":"2021-05-31T14:42:56","slug":"marconini","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/ny.talab.se\/?page_id=362","title":{"rendered":"Marconini"},"content":{"rendered":"\n

Familjen Marconini \u2013 en g\u00e5ta?<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Marconini i Norge<\/strong><\/a><\/strong><\/p>\n\n\n\n

Vi tror att familjen Marconini kom fr\u00e5n Norditalien.                    <\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure><\/div>\n\n\n\n

Enligt en historia som finns hos n\u00e5gon av  de nulevande sl\u00e4ktningarna kom familjen fr\u00e5n Genova och br\u00f6derna Jacob och Fredric rymde till Frankrike i samband med Napoleonkrigen n\u00e5gon g\u00e5ng mellan 1795 och 1802. Historien s\u00e4ger vidare att n\u00e5gon n\u00e4ra sl\u00e4kting, kanske far, blev d\u00f6dad p\u00e5 en resa till familjens g\u00e5rd i Po-dalen, eventuellt till Milano och att det var en bidragande orsak till att de flydde. Historien s\u00e4ger ocks\u00e5 att den f\u00f6rfadern som kom till Norge skall ha varit f\u00f6dd i Genova och \u00e5rtalet 1802 n\u00e4mns. Eirin Br\u00e5then (Saltvik) h\u00e4rstammar fr\u00e5n Fredrik Marconini har f\u00f6rmedlat den teorien. Christine Piper som h\u00e4rstammar fr\u00e5n Jacob s\u00e4ger att det g\u00e5r en historia i hennes sl\u00e4kt ocks\u00e5, men d\u00e4r heter det att det var tv\u00e5 adelsl\u00e4kter som br\u00e5kade om lantegendom och att de tv\u00e5 br\u00f6derna blev skickade i v\u00e4g f\u00f6r att r\u00e4dda livet. Det fanns till och med ytterligare en saga d\u00e4r det heter att far till br\u00f6derna skall ha varit en prins som d\u00f6dades och de blev tvungna att fly. Jag vill p\u00e5peka att dessa historier har lika stor eller liten f\u00f6rankring i verkligheten som de vi k\u00e4nt till tidigare och vi b\u00f6r d\u00e4rf\u00f6r ta dem som \u00e4ventyr och kanske ett lite m\u00e5tt av romantiserad \u00f6nsket\u00e4nkande.<\/p>\n\n\n\n

Vi vet inte s\u00e4kert n\u00e4r Jacob och Fredrik kom till Norge, det kan ha varit s\u00e5 tidigt som i 1802. Fredrik f\u00e5r en dotter i Kristiansand i 1805 och b\u00e5da tv\u00e5 gifter sig i 1807\/1808 med norska kvinnor.<\/p>\n\n\n\n

Jacob Marconini<\/a>, var f\u00f6dd i 1763 och Fredrik<\/a>, som ibland har uppgivits vara hans son (tveksamt), var f\u00f6dd i 1782. Vi vet dock \u00e4nnu inte var n\u00e5gon av dessa f\u00f6ddes, men en av dem, kanske mest sannolikt Fredrik, kan ha varit f\u00f6dd i Genova. En f\u00f6rfr\u00e5gan till Stadsarkivet i Genova gav dock svaret att namnet Marconini inte fanns registrerad d\u00e4r.<\/p>\n\n\n\n

Enligt uppgifter som \u00d8ystein B\u00e4r\u00f8 f\u00e5tt fr\u00e5n Mario Marconini i Brazilien, s\u00e5 k\u00e4nner han (Mario) till kvarvarande sl\u00e4ktingar i Rovigo d\u00e4r hans stamfar var f\u00f6dd i 1865. Po \u00e4r Italiens st\u00f6rsta flod, och bildar gr\u00e4ns mellan de delstater som i dag heter Veneto, Emilia Romagna och Lombardiet.<\/p>\n\n\n\n

Det \u00e4r inte om\u00f6jligt att familjen Marconinis r\u00f6tter finns n\u00e5gon stans i Po-dalen i trakten av Rovigo. Rovigo befinner sig i luftlinje ca 200 km nordost om Genova, en ganska dryg resa under de krigslika f\u00f6rh\u00e5llanden som r\u00e5dde i slutet p\u00e5 1700 talet.<\/p>\n\n\n\n

Vid den tidpunkten n\u00e4r Napoleon invaderade Norditalien, i 1795 fanns, f\u00f6rutom ett antal mindre hertigd\u00f6men under \u00d6sterrikes v\u00e4lde, \u00e4ven republikerna Genova och Venedig. Om n\u00e5gon vid den tiden skulle f\u00e4rdas fr\u00e5n Genova till Po-dalen i trakterna av Rovigo, s\u00e5 hade de f\u00e5tt resa fr\u00e5n Genova genom hertigd\u00f6mena Parma och Mantua innan de kom till republiken Venedigs dom\u00e4ner. Vi vet givetvis inte om familjen Marconinis g\u00e5rd l\u00e5g inom republikens omr\u00e5de eller om den l\u00e5g i n\u00e5got av de angr\u00e4nsande hertigd\u00f6mena Milano, Mantua eller Ferrara.<\/p>\n\n\n\n

Andra h\u00e4lften av 1700 talet var en orolig tid. Stormakterna, \u00d6sterrike, Tyskland och Frankrike dominerade ekonomiskt stora delar av den italienska halv\u00f6n, medan kyrkostaten och p\u00e5ven som alltid dominerade det religi\u00f6sa livet.<\/p>\n\n\n\n

Upplysningstiden medf\u00f6rde dock att man p\u00e5 flera h\u00e5ll b\u00f6rjade anf\u00f6ra krav p\u00e5 reformer av r\u00e4ttsv\u00e4sendet, politik, ekonomi och kultur. Till att b\u00f6rja med ansl\u00f6t sig \u00e4ven aristokratien till dessa krav, men ganska snart b\u00f6rjade b\u00e5de kyrkan och de lokala furstarna att motarbeta upplysningsm\u00e4nnen som kanske hade st\u00f6rst f\u00f6rankring bland medelklassen; hantverkare, intellektuella och b\u00f6nder .<\/p>\n\n\n\n

I 1793 bildades en koalition mellan de italienska staterna med Genova och Venedig som neutrala i syfte att st\u00e5 emot Frankrike i dess krig mot \u00d6sterrike. M\u00e5nga reformv\u00e4nner flydde under denna tid till Frankrike. Napoleon och hans General Bernadotte (senare svensk kung) slog i f\u00f6rsta omg\u00e5ngen Piemonte och uppr\u00e4ttade baser i Ligurien (Genova). D\u00e4rifr\u00e5n besegrade Napoleon \u00d6sterrikarna i Lobardiet och Venedig.<\/p>\n\n\n\n

Det dr\u00f6jde dock inte l\u00e4ngre \u00e4n till 1798 n\u00e4r Napoleon begav sig till Egypten f\u00f6rr\u00e4n det uppstod nya stridigheter, och i 1799 med st\u00f6d fr\u00e5n Ryssland kastades franskm\u00e4nnen ut av Italien. Vid denna tid kan det ha varit klappjakt p\u00e5 reformv\u00e4nner och franskv\u00e4nliga personer. M\u00e5nga fick s\u00e4tta livet till, medan m\u00e5nga rymde till Frankrike. Att sedan Napoleon \u00e5terkom och \u00e5ter er\u00f6vrade Italien kanske tillh\u00f6r en annan historia.<\/p>\n\n\n\n

Om medlemmar av Marconinifamiljen tillh\u00f6rde de reformv\u00e4nliga kan tiden runt 1799 – 1802 ha varit den tid d\u00e5 de l\u00e4mnade landet. Det kan ocks\u00e5 f\u00f6refalla naturligt att familjen fanns i Genova alternativt Milano. Om familjens hemg\u00e5rd l\u00e5g inom republiken Venedigs omr\u00e5den, s\u00e5 hade kanske Genova en likartad politisk struktur. Om g\u00e5rden d\u00e4remot l\u00e5g i n\u00e5got av hertigd\u00f6mena i Po-dalen kan det ha varit andra anledningar f\u00f6rutom rent aff\u00e4rsm\u00e4ssiga till bos\u00e4ttningen i Genova. Vi skall inte gl\u00f6mma att Jacob Marconini var en fullt utbildad kopparsmed n\u00e4r han kom till Larvik. Han accepterades som yrkesman och fick borgerskap som hantverkare. Det s\u00e4ger oss att han b\u00f6r ha bedrivit sitt yrke innan han flydde fr\u00e5n Italien. Det kan v\u00e4l t\u00e4nkas att familjen drev en smidesr\u00f6relse vid slutet av 1700 talet. Om Fredrik \u00e4r Jacobs son och han f\u00f6ddes i Genova i 1782, s\u00e5 bodde familjen d\u00e4r i minst 20 \u00e5r, och de m\u00e5ste ha levd av n\u00e5got.<\/p>\n\n\n\n

P\u00e5 en modern karta kan vi se att de nuvarande regionerna i Italien inte skiljer sig mycket fr\u00e5n de som fanns p\u00e5 1600 talet.<\/p>\n\n\n\n

Det har framkommit en del nya teorier sedan detta skrevs f\u00f6rsta g\u00e5ngen, alla har dock gemensamt att m\u00e4nniskor flydde fr\u00e5n Italien.<\/p>\n\n\n\n

En historia s\u00e4ger att tv\u00e5 vuxna och en ung flicka flydde och att de f\u00f6rst kom till Sverige innan de \u00e5kte vidare till Norge. En annan anknyter till detta men s\u00e4ger att mor till barnen (Marie?) levde och att hon tillverkade penningb\u00e4lten inf\u00f6r f\u00e4rden. Det senare s\u00e4ger oss att de hade pengar och att \u201dflykten\u201d kanske var politisk.<\/p>\n\n\n\n

Vi kanske skall p\u00e5minna oss att efter vad vi vet s\u00e5 var Jacob f\u00f6dd i 1763 medan Fredric var f\u00f6dd i 1782. Om vi tror att de var br\u00f6der och s\u00e4ger att Jacob var \u00e4ldste barn och att modern var 20 \u00e5r n\u00e4r han f\u00f6ddes s\u00e5 var hon minst 39 n\u00e4r Fredric f\u00f6ddes. En ung flicka som f\u00e4rdades med dem kan ha varit en yngre syster som var f\u00f6dd n\u00e5gon g\u00e5ng mellan 1782 och 1792 d\u00e5 i s\u00e5 fall Marie deras mor skall ha varit mellan 45 och 49 \u00e5r. Det finns ocks\u00e5 m\u00f6jligheten att den unga flicka kan ha varit Jacobs dotter. Det \u00e4r ju helt tydligt att han var en \u201dkvinnokarl\u201d som blev far till flera barn innan han gifte sig i Larvik med Gunhild Marie.<\/p>\n\n\n\n

I \u00e5r 1800 ingicks ett s\u00e5 kallad neutralitetsf\u00f6rbund mellan Ryssland, Preussen, Danmark\/Norge och Sverige riktad mot England som var i krig med Frankrike. Skulle n\u00e5gon rymma fr\u00e5n Italien via Frankrike s\u00e5 hade man i princip de ovan n\u00e4mnda l\u00e4nderna att v\u00e4lja p\u00e5. Det som kan ha styrt att det blev just Norge kan ha att g\u00f6ra med m\u00f6jligheten att etablera sig.<\/p>\n\n\n\n

En tillf\u00e4llig teori f\u00f6r h\u00e4ndelsef\u00f6rloppet kan i mina \u00f6gon se ut ungef\u00e4r som f\u00f6ljer:<\/p>\n\n\n\n

1795<\/strong> Antoni Marconini (Jacob och Fredrics far), alternativt n\u00e5gon annan i familjen \u00e4r inblandad i verksamhet som ogillas av n\u00e5gon av de parter som omv\u00e4xlande har makten i deras del av Italien. H\u00e4r har det framkommit en teori om att familjen skall ha varit Waldesare, det vill s\u00e4ga ha bek\u00e4nt sig till den trosinriktning som har Waldo till sin upphovsman. Waldesare fanns i norra Italien och jagades f\u00f6r sin tro vid den tidpunkt som \u00e4r aktuell h\u00e4r.<\/p>\n\n\n\n

1799<\/strong> Antoni m\u00f6rdas och det beslutas att familjen m\u00e5ste fly. De samlas ihop pengar och modern syr ett penningb\u00e4lte till var och en av flyktningarna som sedan lyckas ta sig \u00f6ver gr\u00e4nsen till Frankrike.<\/p>\n\n\n\n

1802<\/strong> De kan tydligen inte stanna i Frankrike utan best\u00e4mmer sig f\u00f6r att s\u00f6ka sin lycka i n\u00e5got av de skandinaviska<\/p>\n\n\n\n

l\u00e4nderna efter som dessa \u00e4r de \u00e4nda som har en v\u00e4nskaplig relation till Frankrike. Enligt en teori tar Jacob, Fredric och en ung flicka sig till Sverige. Vi vet inte vart. En f\u00f6rfr\u00e5gan i Sverige visar att det \u00e4r n\u00e4st intill om\u00f6jligt att sp\u00e5ra den typen av uppgifter. Vi skall heller inte gl\u00f6mma att sydligaste Sverige, Sk\u00e5ne d\u00e5 var danskt. Jag lutar mer \u00e5t att de kom via Danmark till Sydnorge. Vid tiden f\u00f6r dottern Birthe Maries f\u00f6delse bodde Fredrik hos en Koffardiskeppare i Kristiansand, det kan ha varit den som hj\u00e4lpte honom att fly. Intressant \u00e4r dock att Jacob hittills inte \u00e5terfunnits i Kristiansand vid den tidpunkten.<\/p>\n\n\n\n

1805<\/strong> Sverige ing\u00e5r i koalition med Ryssland, England och \u00d6sterrike mot Frankrike. Kanske det var nu som Jacob och Fredric tvingades fly till Norge. Danmark\/Norge var inte med i koalitionen och var p\u00e5 Frankrikes sida. Det har framkommit att i alla fall Fredrik var i Kristiansand i 1805 efter som en dotter f\u00f6ds 1806.<\/p>\n\n\n\n

1807<\/strong> Br\u00f6derna har etablerat sig och det f\u00f6ds barn med dem som f\u00e4der.<\/p>\n\n\n\n

1811<\/strong> Jacob f\u00e5r borgarbrev i Larvik<\/p>\n\n\n\n

Detta \u00e4r ett tankeexperiment och mycket arbete kr\u00e4vs innan vi vet \u201dsanningen\u201d. Om det finns ett korn av sanning i h\u00e4r, vad var det familjen hade sysslat med som var s\u00e5 allvarlig att de beh\u00f6vde fly? Blev de jagade \u00e4ven i Frankrike och m\u00e5ste fly \u00e4nnu g\u00e5ng till ett land som var tillr\u00e4ckligt l\u00e5ng borta och som v\u00e4nligsinnad mot eller hade v\u00e4nskapsband med Frankrike, det vill s\u00e4ga Norge.<\/p>\n\n\n\n

Om Fransm\u00e4n eller sympatis\u00f6rer med Frankrike var popul\u00e4ra i Norge eller Danmark vid denna tid vet jag inte. Vi skall inte gl\u00f6mma att de Norske och Danska handelsflottorna led dels stora f\u00f6rluster i form av skepp och att de heller inte fick trafikera europeiska hamnar. Ett exempel p\u00e5 det var just manskapet som fick l\u00e4mna sitt skepp i Genova och g\u00e5 till fots hem till Norge av r\u00e4dsla f\u00f6r att bli stoppade av engelska skepp.<\/p>\n\n\n\n

Historien om manskapet som vandrade fr\u00e5n Genova upp genom Italien, Sveitz och Tyskland till Danmark innan de tog sig \u00f6ver til Norge kan vara interessant ur flera synpunkter. Det kan ju faktiskt t\u00e4nkas att Marconini-br\u00f6derna slog f\u00f6lge och under vandringen kom fram till att just i Norge kunne de skapa en framtid. Till och med det faktum att de f\u00f6rsta sporen efter br\u00f6derna var i Kristiansand som ocks\u00e5 var manskapets destination kan vara ett indisium.<\/p>\n\n\n\n

Jag har best\u00e4mt f\u00f6r mig att historien om Terje Viken ocks\u00e5 har sina r\u00f6tter i den engelska blockaden vid denna tid. Just den historien kanske talar om att \u00e4ven om anledningen till kriget var Englands kontrovers med Frankrike, s\u00e5 var det England som satte Danmark\/Norge i blockad och som besk\u00f6t K\u00f6penhamn.<\/p>\n\n\n\n

Kanske Jacob och Fredric klarade sig i det dagliga livet d\u00e4rf\u00f6r att de var Italienare och inte Fransm\u00e4n, \u00e4ven om deras sak hade varit \u201dfransk\u201d. Sedan var det v\u00e4l s\u00e5 att Larvik och Fredriksv\u00e6rn var en m\u00e5ngkulturell milj\u00f6 l\u00e4nge f\u00f6r det uttrycket blev uppfunnet.<\/p>\n\n\n\n

B\u00e5de Jacob och Fredrik f\u00e5r flera barn, b\u00e5de inom och utom \u00e4ktenskap, Fredrik var dessutom gift tv\u00e5 g\u00e5nger. Deras avkommer \u00e4r i dag spridda \u00f6ver klotet och det g\u00e5r inte l\u00e4ngre att \u00f6verblicka var de finns, men man kan konstatera att det \u00e4r ett mycket litet antal som b\u00e4r familjenamnet Marconini. \u00c4ven sp\u00e5ren efter familjen i Italien \u00e4r vaga f\u00f6r inte att s\u00e4ga obefintliga. Det finns f\u00f6r n\u00e4rvarande endast en handfull m\u00e4nniskor i Italien som b\u00e4r namnet och ingen av dessa verkar vara kommunicerbara. Namnet finns i Brazilien d\u00e4r en sl\u00e4ktgren verkar ha etablerat sig, den mest k\u00e4nda av dessa \u00e4r Dr Mario Marconini som tydligen \u00e4r international expert p\u00e5 handel. Den Brasilianska grenen av sl\u00e4kten skall ha sitt eget direkta ursprung fr\u00e5n Italien.<\/p>\n\n\n\n

Det fanns \u00e4ven en gren med sina r\u00f6tter i Norge som via England emigrerade till Kanada. Vi har inte hittat att familjenamnet \u00e5terfinns i dagens telefonkataloger i Kanada. Det skall ocks\u00e5 finnas en sl\u00e4ktgren fr\u00e5n Norge, via USA har flyttat till Frankrike. Om dessa b\u00e4r namnet Marconini \u00e4r os\u00e4kert \u00e4ven om vissa l\u00e4nkar p\u00e5 internet kan tyda p\u00e5 det.<\/p>\n\n\n\n

Fritz Adolph Marconini Alfsen, r\u00e5dgivare till President Kennedy hade ocks\u00e5 sina r\u00f6tter i Norge och h\u00e4rstammade fr\u00e5n Jacob Marconini.<\/p>\n\n\n\n

Jacob och Fredriks italienska livsande har s\u00e5 vitt vi kan \u00f6verblicka i dag lyckats ganska v\u00e4l. I n\u00e5gra fall har den gjort sig bem\u00e4rkt, i andra har den \u00f6verlevt sjukdomar, epidemier och tv\u00e5 v\u00e4rldskrig och finns fortfarande som en livskraftig \u00e5dra. Det \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r lite underligt att t\u00e4nka att i ursprungslandet Italien verkar denna \u00e5dra mer eller mindre ha sinat och att sp\u00e5ren, b\u00e5de historiska och dagsf\u00e4rska \u00e4r n\u00e4stan obefintliga.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Familjen Marconini \u2013 en g\u00e5ta? Marconini i Norge Vi tror att familjen Marconini kom fr\u00e5n Norditalien.                     Enligt en historia som finns hos n\u00e5gon av  de nulevande sl\u00e4ktningarna kom familjen fr\u00e5n Genova och br\u00f6derna Jacob och Fredric rymde till Frankrike i samband med Napoleonkrigen n\u00e5gon g\u00e5ng mellan 1795 och 1802. Historien s\u00e4ger vidare att […]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"_crdt_document":"","site-sidebar-layout":"default","site-content-layout":"","ast-site-content-layout":"default","site-content-style":"default","site-sidebar-style":"default","ast-global-header-display":"","ast-banner-title-visibility":"","ast-main-header-display":"","ast-hfb-above-header-display":"","ast-hfb-below-header-display":"","ast-hfb-mobile-header-display":"","site-post-title":"","ast-breadcrumbs-content":"","ast-featured-img":"","footer-sml-layout":"","ast-disable-related-posts":"","theme-transparent-header-meta":"","adv-header-id-meta":"","stick-header-meta":"","header-above-stick-meta":"","header-main-stick-meta":"","header-below-stick-meta":"","astra-migrate-meta-layouts":"default","ast-page-background-enabled":"default","ast-page-background-meta":{"desktop":{"background-color":"var(--ast-global-color-4)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"tablet":{"background-color":"","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"mobile":{"background-color":"","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""}},"ast-content-background-meta":{"desktop":{"background-color":"var(--ast-global-color-5)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"tablet":{"background-color":"var(--ast-global-color-5)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"mobile":{"background-color":"var(--ast-global-color-5)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""}},"footnotes":""},"class_list":["post-362","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/ny.talab.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/362","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/ny.talab.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/ny.talab.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ny.talab.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ny.talab.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=362"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/ny.talab.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/362\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":448,"href":"https:\/\/ny.talab.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/362\/revisions\/448"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/ny.talab.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=362"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}